DGL: Meningsfull fritid

Det var lite svårt att komma på ett bra svenskt namn på den här. Boken använder ordet ”leisure” men påpekar att man numera ofta förknippar det med vila och avslappning, vilket inte riktigt är vad man menar med ordet när det används i boken. Författarna menar det mer som det användes förr, i samband med aktiviteter som utfördes när man inte arbetade. Det som det här handlar om är alltså saker man gör helt enkelt för att man njuter av att göra dem och inte i syfte att uppnå något med det. Något som är så belönande i sig själv, att den enda motivationen som behövs är att få utföra själva aktiviteten.

Jag har pendlat mellan att kalla det ”meningsfull fritid” på svenska och ”meningsfull sysselsättning”. Problemet med att kalla det för meningsfull fritid är att det mycket väl kan innefatta arbete, förutsatt att man har ett arbete som man trivs så bra med att man skulle göra det även om man inte fick betalt. Det är inte vanligt, men det finns dem som tjänar sitt levebröd på sin hobby trots allt. De mest uppenbara exemplen är kanske författare och konstnärer. De gör sin grej och att de får pengar för det är mer en bonus.

Problemet med formuleringen meningsfull sysselsättning är att vi numera ofta använder sysselsättning som synonymt med förvärvsarbete (hur sjukt är inte det egentligen -som om det enda som räknas är att man tjänar pengar). När politikerna säger att alla ska ha rätt till sysselsättning eller tidningarna skriver att sysselsättningen minskar, så är det inte bowlingkvällar eller virkning de menar, utan arbete för pengar.

Boken använder ju inte meningsfull utan kallar det som sagt kort och gott ”leisure”. Anledningen till att jag lagt dit meningsfull och inte bara kallar det fritid är just för att det inte bara handlar om tid utan arbete, utan om vad man gör. Det är ganska vanligt idag att man kommer hem från jobbet, gör hushållsarbetet och sedan kraschar framför tvn eller datorn fram till sovdags. Det kan visserligen vara något underhållande för oss, men ofta blir det så snarare för att vi är för trötta för att göra något annat än för att det är det absolut bästa sättet vi kan tänka oss att tillbringa vår fritid på. Tv-tittande eller slösurfande är inte riktigt någon meningsfull aktivitet. Det bidrar sällan särskilt mycket till att öka vår livskvalitet och det präglas mer av det faktum att vi inte gör något annat, dvs passivitet och vila.

Disk, tvätt, pendling till och från jobbet och så vidare räknas inte in här; vi får visserligen sällan betalt för det, men de är trots allt saker vi oftast gör för att vi behöver göra dem snarare än för att vi tycker det är så givande att vi skulle välja att göra dem framför annat om vi inte uppfattade det som nödvändigt. De är alltså obetalt arbete snarare än fritid.

Vissa aktiviteter faller ibland inom ramen för meningsfull fritid och ibland inte. Det som avgör är varför man gör det. Spelar man tennis t ex i syfte att hålla sig i form är det mer att likna vid obetalt arbete precis som att diska. Bara om man hade spelat tennis även om det inte hade någon som helst inverkan på den fysiska konditionen, räknas det som fritid i det här sammanhanget.

Det är den här meningsfulla fritiden som ger guldkant på tillvaron. Utan fritid och utan njutbara saker att göra på den tiden, blir livet ett ekorrhjul. Ett ständigt malande av tristess och borden. Det är när vi får en stund över som vi själva kan disponera som vi får möjlighet att blomma ut som individer. Vi kan utveckla våra talanger. Vi kan fördjupa oss i något vi är intresserade av. Vi kan skapa eller konsummera kultur i form av idéer, konst, musik, hantverk, litteratur, andlighet eller mänskliga relationer. Vi kan förverkliga våra drömmar och göra världen till en trevligare och vackrare plats. ”How much is enough?” går så långt som att säga att utan fritid kan det inte finnas någon riktig civilisation.

Det låter lite högtravande, men det måste det inte vara. Att sparka boll med ungarna i parken, att pyssla med inredningen hemma, påta i trädgården eller att bara ha en lugn grillkväll med vännerna kan mycket väl vara meningsfulla fritidsaktiviteter. Det enda som räknas är att vi gör det bara för att vi känner för det och inte för att vi borde eller för att vi vill undvika konsekvenserna av att inte göra det.

Svårigheten i det här är naturligtvis att minska arbetet, både det betalda och obetalda, så pass mycket att vi har tid och ork över och så att vi ändå utför så pass mycket betalt arbete att vi har råd inte bara med mat och hyra, utan även med de aktiviteter vi vill ägna oss åt. Det finns en trend mot att allt fler av de sakerna vi vill göra på vår fritid kostar allt mer. I en tid när många vill ”förverkliga sig själva” finns det en stor marknad för allt från akvarellfärg till dykkurser och ju större efterfrågan, desto mer kan man ta betalt. Färre är också villiga att arbeta ideellt och det blir därmed svårare att ha en infrastruktur för -och hitta aktiviteter som är gratis eller billiga.

Det är dock inte alltid endast ett utslag av ökad girighet i samhället utan också att färre och färre nöjer sig med ett arbete de egentligen inte trivs med. De vill arbeta med något de är intresserade av och letar därför förståeligt nog efter sätt att slå mynt av deras intressen. Då ligger det nära till hands att ta betalt för tjänster eller expertis som tidigare har erbjudits gratis för att de betraktats som en hobby. Det gäller allt från hundtränare och studiecirklar till andliga lärare.

Det är tråkigt för den fattige, men inte alls orimligt av den som väljer att göra så här. I den bästa av alla världar delar man kanske fritt med sig av sin expertis, men nu är det inte en sådan värld vi lever i. Om man kan välja mellan ett trist och slitsamt jobb för att få de pengar man trots allt måste ha och ett som man tycker är givande och utvecklande, så måste man ha rätt att välja det som är givande och utvecklande.

Men det finns en liten fälla gömd här. Vårt samhälle är så anpassat för konsumtion att vi lätt blir blinda för de sakerna som är gratis. Vi blir matade med marknadsföring för alla möjliga produkter, aktiviteter och fritidsintressen som folk kan tjäna pengar på. Ingen gör reklam för att låna en bra bok på biblioteket och sitta i gräset en solig dag och diskutera den med goda vänner. Ingen gör reklam för att leta fram morfars gamla metspö och gå ner till sjön en stund, eller att låna ihop grejer till en brännbollsmatch. Vi tror att det inte räcker med att låta ungarna spela fotboll på gräsmattan med någon gammal plastboll utan att fotboll bara kan spelas på en riktig plan, med en riktig fotboll, riktiga mål, riktiga fotbollsskor och helst också med en tränare som kan lära ungarna reglerna.

När vi ständigt blir bombarderade med information är det lätt att glömma det som ingen påminner oss om. Det finns därför en risk att vi tror att vi behöver mer pengar än vi gör och därmed behöver arbeta mer än vi i själva verket behöver, för att kunna ha en rik fritid. Men det finns många härliga saker som är gratis, om vi stannar upp och funderar en stund.

SAM_1092

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s