Prästen och husdjuren

Bläddrade bland svt.s debattsidor och blev ganska varm om hjärtat. I artikeln Släpp in djuren i Storkyrkans värme skriver Laurie Lofsvold, som är komminister i svenska kyrkan i min gamla hemkommun Ronneby, om att även ge husdjuren en plats i religionen.

Hon skriver bland annat ”För att visa att jag på allvar tror att hela skapelsen är helig har jag hållit en gudstjänst där såväl människor som hundar fick ta emot Guds kärlek.”

Man kan naturligtvis tycka vad man vill om kristendomen och dess riter och huruvida ett djur verkligen behöver få en välsignelse, men det är upplyftande med en präst(inna) som ser djuren som en del av skapelsen som kan ha samma tillgång till det heliga som människan. Jag tror att det är många fler moderna hedningar än jag själv som känner igen sig i det tänket.

Jag blir glad av att denna kristna präst(inna) inte anser att människans heliga rum på något sätt är för fint för, eller riskerar att bli förstört, om djuren släpps in. Hon säger istället att djuren ”ÄR en välsignelse”. En kristen kanske tolkar det uttalandet lite annorlunda, men för mig innebär det att djuren, precis som människan, har ett korn av det gudomliga i sig; inför Dem är djuren och människorna jämlika.

Det finns en tendens bland moderna hedningar att racka ner på kristendomen av alla möjliga orsaker, men ofta bygger vår kritik på en bild av kristendomen som den har varit i det förflutna, på vad som står i bibeln eller på hur gruppen mycket konservativa kristna ser världen.

Jag tycker inte det är riktigt rättvist. Kristendomen utvecklas precis som allt annat. Inte minst den version som företräds av svenska kyrkan har förändrats väldigt mycket bara de senaste 10-20 åren. Om vi börjar att verkligen lyssna på vad helt vanliga kristna här och nu tycker och tänker istället för på vad som predikades för 100 år sedan eller vad kristna i den amerikanska extremhögern tycker, så upptäcker vi nog att vi har väldigt mycket gemensamt.

Jag tycker i alla fall det är fantastiskt roligt när man upptäcker att man delar föreställningar med någon från en annan, helt annorlunda, religion. Framförallt när det är föreställningar som man inte alls hade förväntat sig att hitta hos en företrädare för just den religionen; när det visar sig att ens fördommar var helt felaktiga.

2 kommentarer Lägg till

  1. tannhauser3 skriver:

    Ja, gäller de kristna ”Djurvälsignelserna” endast husdjur, eller djur i allmänhet, och hur skall man då som hedning ställa sig till vissa närliggande fenomen, som exempelvis veganism, eller rent av vegetarianism (för – det är ju skillnad… )

    Själv skriver jag mycket polemiskt emot kristendomen och dess företrädare ibland, men det är med detta som med exempelvis fotboll, träning och politik – jag har minst två präster i Svenska Kyrkan bland mina läsare, och umgås flitigt med dem. Vi kan vara vänner privat, visst, men när vi debatterar är det helt annorlunda – och vad min egen rent privata grundsyn angår – jo – jag anser faktiskt att ju mindre Monoteistiska religioner vi har kvar på Jorden, ju bättre. Den enda Monoteistiska religion jag tycker om, är i så fall den minsta bland de ”tre stora abrahamitiska ökenreligionerna” som de ibland kallas, dvs den som inte missionerar alls, och vars företrädare lustigt nog har blivit mycket hårdare förföljda än de två andra, ibland till och med onödigt hårt…

    Hur mycket vi egentligen har gemensamt med just de kristna, kan vi hedningar förmodligen diskutera en annan gång. Ideologiskt sett, och utöver det rent personliga planet, som vänskap och liknande, kan jag faktiskt inte se att vi skulle ha så mycket gemensamt med dem alls..

    Ditt eget blogginlägg övertygar liksom inte helt på den punkten, utöver vad som mest verkar vara ”en allmän känsla” finns där liksom inga goda argument.

    Du skriver att Svenska Kyrkan förändrats mycket de senaste tjugo åren, och även om det kanske är helt rätt i sak, ger du inga exempel på h-u-r eller i vilken bemärkelse den skulle ge oss Asatrogna något. Hur tolerant är det förresten att välsigna husdjuren i just GUDS namn (dvs en speciell gud – Jahve) men inte erkänna existensen och likaberättigandet av några andra ?

    1. idaevangeliet skriver:

      Jag är inte ”asatrogen” och jag skriver inte utifrån en sådan synvinkel. Jag är därför inte heller intresserad av om och i så fall vad svenska kyrkan skulle ha att ge asatroende. Jag är inte heller ute efter att övertyga någon om något alls i det här sammanhanget, varför jag anser det fullt tillräckligt att presentera min ”allmänna känsla”. Min utgångspunkt är att vi alla är människor och att man kan välja om man vill leta efter konflikter eller om man vill koncentrera sig på att bygga broar.

      Jag har mycket att säga om tolerans, men utifrån vad du skriver känner jag att det nog är ganska dödfött att ge sig in i en sådan diskussion här. Det är lätt att anklaga andra för intolerans, men tydligen inte lika lätt att se sin egna…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s