Yuleljus

Yulen är ljushögtiden nr 1. Vi börjar med stjärnor och adventsljusstakar i början av december och sedan blir det egentligen bara mer och mer julljus ju närmre julafton vi kommer. Det här med ljusen vid firandet antas vara en rest från den högtid man firade mitt i vintern innan den kristna julen lanserades. Att man hade en högtid i samband med vintersolståndet tyder på att det man firade (och det många nyhedningar firar nu) är att dagarna äntligen börjar bli längre; att solen är på väg att återvända med sitt ljus och sin värme.

Det verkade väl passande att fira ljusets återkomst med att tända de ljus- och värmekällor man själv förfogade över för att välkomna solen? Det hade ju dessutom den fördelen att det höll allsköns oknytt som annars kunde härja fritt i denna mörka årstid på behörigt avstånd. För att inte tala om att massor av ljus och en brakfest väl är det enda som kan göra den mörka, kalla vintern dräglig över huvud taget.

Få saker har varit så viktiga för oss människor som elden. Den har varit vår ständiga följeslagare sedan mänsklighetens barndom, bokstavligt talat. Man har hittat spår från vad som verkar vara människoskapta eldstäder som är 1,6 miljoner år gamla. Vår egen art homo sapiens uppstod först för omkring 200 000 år sedan, men det tog ytterligare ungefär 150 000 år innan alla kognitiva och beteendemässiga egenskaper som kännetecknar den moderna människan, dvs oss, utvecklats helt.

Det betyder att elden var en följeslagare till våra förfäder redan långt innan själva mänskligheten som vi känner den idag uppstod. Fascinationen och kärleken till elden ligger djupt rotad i våra själar, sannolikt ända sedan homo erectus dagar. Den har varit med och gjort oss till de vi är idag.

I själva verket är det kanske inte bara för att vi firar solens återkomst som vi tänder alla de där ljusen, utan något annat också som ligger minst lika djupt. Det kanske finns en ytterligare anledning till att vi vänder oss till just elden, om än i form av levande ljus nu för tiden, när vi håller fest för att liva upp det lite i den mörka, kalla vintern. Det står kanske skrivet i våra mänskliga själar att det är just elden som ger skydd och trygghet när det är mörkt och kallt. Det är kanske helt enkelt därför den blivit en sån central del av vårt midvinterfirande.

För vem känner inte till den där varma känslan av frid och trygghet och mys i allmänhet som infinner sig när man sitter med nära och kära i skenet av tända ljus, eller ännu bättre; en sprakande brasa. Det är alla dessa tusentals generationer som under miljoner år kommit före oss som talar till oss; berättar för oss hur man förlänger dagen, håller sig varm och i säkerhet från lurande faror.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s