Lussinatten

I den julianska kalendern, det vill säga innan den nuvarande gregorianska kalendern infördes under 1700-talet, inföll luciadagen samtidigt som vintersolståndet på norra halvklotet. Lussinatten var årets längsta natt.

I det förkristna Norden var midvintern tid för att vända sig till de högre makterna och få ljuset att återvända. Det är i dessa föreställningar kopplade till ljus, mörker och årets gång, som den svenska ljushögtiden Lucia den 13 december har sina rötter, snarare än i Lucia-legenden. Traditionen med en ljusbringande kvinnogestalt kan ha sitt ursprung i en hednisk ljusgudinna.

Det var först under medeltiden som legenden om helgonet Lucia, som ska ha levat under 300-talet men som det inte finns några historiska belägg för, kopplades till den 13 december och de svenska traditionerna runt datumet.

I perioden mellan Lussinatten och julen (vars traditioner ju också hör till det här förkristna midvinter-ljushögtideriet), alltså den allra mörkaste tiden på året, trodde man att troll och onda andar var särskilt aktiva. Lussinatten, den 13.e, var extra farlig. Det var då som Lussi, eller Lussekäringen, kom ridande genom luften med sina följeslagare, kallade Lussiferda. Hon var en kvinnovarelse med onda egenskaper; en demon eller häxa. I vissa trakter, t ex i Västergötland, var det istället en man; Lussegubben.

Det var synnerligen farligt att vara ute under själva Lussinatten. Eftersom det var så mycket styggelse i rörelse, var det bäst att hålla sig vaken och man gjorde bäst i att hålla sig inomhus. Barn som hade varit stygga behövde akta sig extra noga, eftersom Lussi kunde komma in genom skorstenen och röva bort dem. Vissa av julförberedelserna måste också vara klara, annars kunde Lussi straffa folket på gården i fråga.

Eftersom man hade fått undan det mesta av julstöket och ändå måste vara på sin vakt hela natten och inte kunde gå och lägga sig, passade man på att äta god mat och kanske tog nåt gott att dricka.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s